Du och dina grannar – om krisen kommer

Om du känner dina grannar till vardags har ni större chans att kunna hantera en kris på ett bra sätt. Foto: Melker Dahlstrand, MSB
Intresset för krisberedskap ökar bland oss svenskar, och allt fler ser över sin hemberedskap. Men att ta hjälp av våra grannar och samarbeta vid kris, det är vi kanske inte helt beredda på. I Hummelvretens samfällighet har man dock börjat arbeta med denna fråga.
Just nu pågår beredskapsveckan, MSB:s årliga kampanj som ska öka människors motståndskraft inför kriser och krig. Att känna sina grannar ökar chansen att kunna hantera en kris på ett bra sätt. Men en undersökning från Röda Korset Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar att endast hälften av de svarande skulle be en granne om hjälp vid kris.
Beredskap bortom hemmets fyra väggar
Ett grannområde som jobbar aktivt med beredskapsfrågan är Hummelvretens samfällighet i Ekerö. Lena Holst har suttit i styrelsen sedan 2017, ungefär lika länge som hon varit aktiv i FRG (Frivilliga Resursgruppen). Hos henne har insikten om hur viktigt det är med krisberedskap även i grannskapet växt fram över tid.
– Blir det en kris behöver vi ha en plan för infrastrukturen i grannskapet och de grannar som kommer behöva hjälp. Det är klart att grannsamverkan blir viktigare då, att veta vad vi behöver, och var vi ska lägga vårt ansvar. Om vi till exempel får ett långvarigt strömavbrott – alla invånare i Ekerö kan ju inte åka till trygghetspunkterna. Det måste funka att stanna hemma.
Krisövning för hela samfälligheten
2022 genomförde man en krisövning för hela samfälligheten: att leva utan el eller rinnande vatten en hel dag. Syftet var att man som boende skulle se effekterna vid en större störning för att bygga en mental förståelse och beredskap.

Lena Holst under Hummelvretens krisövning 2022.
De hushåll som deltog i övningen fick under dagen ett antal sms med inspel. Ett exempel: "Kl 11 kör bilen som hämtar vatten, lämna din märkta dunk vid föreningslokalen senast kl 10.45”. Alla boende i området bjöds in till lunchen med gulaschsoppa från soppköket på den gemensamma matlagningsplatsen som upprättats under övningsdagen. Vid soppköket kunde man även se vad som kan finnas i en krislåda. Dagen ledde till höjd medvetenhet och dessutom var det trevligt, säger Lena.
– Många orkar inte tänka på det här med kris, man har fullt upp med vardagen. Men det sådde ett frö, man märker att folk tänker vidare, de har börjat ställa frågor om vad som händer om det blir andra krisscenarion, som till exempel översvämningar.
Öva på kris för ökad mental beredskap
Just nu pågår planeringen för nästa krisövning i Hummelvretens samfällighet. Då kommer även FRG vara med. Att man inte nöjer sig med att skicka ut information om krisberedskap från styrelsen, utan faktiskt gör riktiga krisövningar, handlar om att bygga en djupare mental förståelse och beredskap, menar Lena.
– När du läser om något, då går du in i den logiska hjärnan. Men när man ställs inför olika scenarion på riktigt känner man med alla sinnen; maten börjar tina, det kommer inget vatten ur kranen, det börjar bli kallt. Det är då det verkligen händer något i en – då fattar du: ”aha, just det”.
Grannsamverkan och gemenskap
Beredskap för kris byggs över tid, och här tror Lena att lokal gemenskap är minst lika viktigt som att öva på kris. Ett socialt nätverk som finns nära har alla nytta och glädje av – även i lugna tider.
– Vi håller på mycket med grannsamverkan här, vi har loppis på våren, delar trädgårdsredskap... Vi försöker se till att skapa ytor för att ses och gemensamt lösa olika uppgifter. Det ger en bättre livskvalitet – och krisberedskap – om man redan känner varandra.
Så jobbar Hummelvretens samfällighet med krisberedskap
- Informerar boende om hemberedskap.
- Man har sett över samfällighetens vattenberedskap, och köpt in filter och dunkar, samt tagit fram en plan för hur man ska införskaffa vatten från Mälaren.
- Några frågor som ännu inte gått till beslut i styrelsen är huruvida samfälligheten ska ha beredskap för att etablera värmestuga och gemensam matlagningspunkt vid längre strömbortfall.
Tips till dig som vill bygga beredskap i grannskapet
- Kolla intresset hos dina grannar. Vill någon mer prata om beredskap?
- Om du bor i BRF eller hör till en boendesamfällighet: Bjud in FRG till en dragning på ett styrelsemöte, så kan ni komma igång med en handlingsplan. Eller skriv en motion för styrelsen om att skapa en beredskapsgrupp eller motsvarande.
- Dra igång en grannsamverkan: ringa på hos grannarna och fråga: ”Hur har ni tänkt kring vatten? Är det någon som har ett elverk?” Alla behöver inte ha allt, men det gäller att inventera vad som finns i grannskapet.
- Se över era kontaktvägar. En chattgrupp eller Facebookgrupp för bostadsområdet kan vara en start, men också papperslistor med telefonnummer, som förstås ska vara frivilligt att uppge.
- Agera själv – se till att du har det du behöver för att klara dig själv minst en vecka.
Om Frivilliga Resursgruppen, FRG
Frivilliga resursgruppen, FRG, är en frivillig resurs som stöder och förstärker kommuner och regioners krishantering vid samhällsstörningar. FRG ska organisera andra frivilliga organisationer och spontanfrivilliga vid en kris.
FRG tar just nu kontakt med olika samfälligheter i Ekerö för att prata om hemberedskap, och vad en styrelse kan göra för att hjälpa till vid en kris.
Har du några frågor om FRG Ekerö, eller kanske du vill bidra? Kontakta FRG Ekerö på frg@extern.ekero.se