Hur trygga känner sig ungdomar i vår kommun?
Thomas Watter, kommunpolis, Lena Törnblom Löfquist, samordningschef och Thomas Ålander, Ung i Ekerö under besök på Uppgårdsskolan för att gå igenom resultaten från trygghetsundersökningen.
Vad tycker ungdomar i vår kommun om trygghet? För att ta reda på det genomförde vi tillsammans med polisen en digital trygghetsundersökning bland högstadieeleverna. Resultatet visar att majoriteten känner sig trygga. Men det finns också utmaningar.
Majoriteten känner sig trygga
Under hösten fick alla elever i årskurs 7–9 i kommunen svara på en enkät om trygghet i sin vardag och på fritiden. 70 procent av eleverna uppgav att de känner sig ganska eller mycket trygga när de rör sig ute – även om det sker sent på kvällen.
Samtidigt finns tecken på en tystnadskultur: 20 procent uppgav att de någon gång blivit utsatta för brott, som mobbning, kränkningar på nätet eller stölder. Av dessa var det dock bara 20 procent som anmält händelsen till polisen.
– Det här är något som inte bara gäller ungdomar utan hela samhället – att vi behöver bli bättre på att faktiskt anmäla till polisen när vi utsatts för brott, säger Lena Törnblom Löfquist, samordningschef.
Trygghetsundersökningen görs vart tredje år
Trygghetsundersökningen genomförs vart tredje år i samarbete mellan kommunen, polisen och högstadieskolorna. Istället för en fysisk trygghetsvandring, där man går runt i utemiljön, görs denna digitalt. Eleverna får peka ut platser på en karta där de känner sig otrygga, och svara på frågor om sin upplevda trygghet i olika situationer.
– Det här ger oss en bild av hur ungdomar upplever tryggheten i kommunen. Jag tror att vi är ganska ensamma om att jobba på det här sättet, säger Lena Törnblom Löfquist.
Av de 1 239 tillfrågade eleverna svarade 952 – ett deltagande på nästan 77 procent. Resultaten används bland annat för att besluta om riktade insatser, som ökad vuxennärvaro, förbättrad belysning, eller insatser från polisen och fältassistenter.
– Det är glädjande att så många elever engagerar sig. Genom att lyssna på dem kan vi göra rätt saker, på rätt plats och vid rätt tidpunkt, säger Lena Törnblom Löfquist.
Elevernas röster viktiga för konkreta åtgärder
Inför undersökningen fick eleverna se en kort film där fältassistenter, kommunpolis och säkerhetsenheten berättade om syftet med undersökningen. För att komplettera enkätsvaren med mer kvalitativa data hölls en workshop på varje högstadieskola. En plats som lyftes av flera som otrygg var Ekerö centrum – men inte nödvändigtvis på grund av egna erfarenheter.
– Det var snarare en uppfattning om att det känns otryggt där, eftersom det pratas om Ekerö centrum som otryggt. Ett klassiskt exempel på att upplevd otrygghet inte alltid hänger ihop med faktisk otrygghet, säger Lena Törnblom Löfquist.