Bild: Ekebyhof Upplands Herregårdar. Tryckt i Stockholm 1881 och utgivet av F & G Beijers Förlag. Färglitografi efter teckningar av A. Nay.n.

Bild: Ekebyhof Upplands Herregårdar. Tryckt i Stockholm 1881 och utgivet av F & G Beijers Förlag. Färglitografi efter teckningar av A. Nay.n.

Slottets historia

Träbyggnaden som finns i dag började byggas redan 1673. Slottet hade flera ägare under 1700-talet tills familjen Ihre köpte Ekebyhov 1790. I 190 år bodde familjen Ihres släkt här. Ekerö kommun köpte slottet av familjen 1983. Följ med på en spännande historia som sträcker sig över trehundra år.

1400-talet till 1600-talet

Redan i mitten av 1400-talet tillhörde Hovgården Sten Sture den äldre. Genom olika ägarbyten under 1500-talet så hamnade Hovgården i kronans ägo år 1610. Carl IX hade tankar om att låta bygga ett lustslott på platsen som skulle få namnet Ekeröhus. Hans son, Gustaf II Adolf, satte stopp för planerna.

Ekebyhovs säteri grundas & namnet Ekebyhov

Ekebyhovs säteri (ett säteri var en större herrgård som då hade vissa privilegier) grundades under 1620-talet av generalguvernören Claes Horn som slog ihop gårdarna Ekeby och Hovgården till Ekeby hovgård och senare till det vi idag kallar Ekebyhov.

Han byggde ett stenslott som förföll och revs under 1700-talet. Det var en huvudbyggnad i sten i tre våningar och ett antal andra byggnader. Säteriet, som det såg ut i mitten av 1600-talet, finns avbildat i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna.

Efter 1600-talsslottet kan vi se sandstensskulpturer som är bevarade men också var barockträdgården låg och rester av stenmurar, träd och träfigurer.

Hornska stenhuset

År 1661 köpte greven och fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel gården och hans namn är för alltid förknippat med Ekebyhov, trots att han troligen aldrig bodde här.

Han började bygga det nuvarande träslottet 1673, tre år innan han dog. Varför han gjorde det när det Hornska stenhuset med all säkerhet fortfarande var i gott skick vet vi inte riktigt. Kanske han hade tänkt bosätta sig i den nya byggnaden som var bättre planerad som just bostad än det gamla stenhuset.

Efter Wrangels död förföll stenhuset snabbt. Arbetet med att färdigställa bygget av det nya huset avbröts och återupptogs några decennier senare.

1790 - Släkten Ihre under 190 år

Efter flera ägarbyten under 1700-talet så köpte kanslirådet Albrecht Ihre Ekebyhov 1790. Och släkten Ihre skulle äga slottet i 190 år ända fram till 1980 då Ekerö kommun köpte slottet av familjen Ihre.

Under 1900-talet upplevde Ekebyhov en blomstringsperiod då ryttmästaren Johan Ihre och hans hustru Sigrid lät renovera byggnaden, grundade en plantskola och expanderade trädgården.

Ekebyhovs slott 1920 - som i julkalendern Mirakel?

Många av oss har sett julkalendern Mirakel inspelad på Ekebyhovs slott. Vad vet vi om hur det var på slottet under den tiden? Hur såg det ut 1920?

Sigrid & Johan Ihre - och 6 barn

1920 bodde Sigrid (född Bjökenheim) och ryttmästaren Johan Ihre på Ekebyhov med sina 6 barn.

Sigrid och Johan Ihre Ekerö-Munsö hembygdsförening.

Foto: Ekerö-Munsö hembygdsförening, Sigrid och Johan Ihre.

Bild lånad från familjen Ihres släkt.

Bild lånad från familjen Ihres släkt. Sigrid och Johan Ihres sex barn.

Hans född 1899, Thomas född 1900, Bengt född 1902, Margareta född 1905, Holger född 1908 och Nils som föddes 1910. Alla barnen är födda i Sigrids sängkammare, det rummet kan du besöka, idag kallar vi det Jugendrummet.

Levde barnen ett liv i lyx? Barnen var strängt uppfostrade och levde absolut inte i överflöd.

Sigrid kom från en fin adelsfamilj. När hon först kom till Ekebyhov sa hennes far:

"Stackars barn, vad har du kommit till för ett hus?”

Ekerö-Munsö-hembygdsförening,-Ekebyhov-CC-BY-ND-NC. Flygfoto-över-Ekebyhovs-slott.

Foto: Ekerö-Munsö hembygdsförening, Ekebyhov CC BY-ND-NC. Flygfoto över Ekebyhovs slott. Ca 1940. Det "hemska" huset som Sigrid skulle flytta till.

Hon fick en väl tilltagen hemgift (den summa pengar som brudens familj gav de nygifta) så paret kunde dra igång stora reparationer.

Det har berättats att Sigrid var en bestämd dam som kallades ”majorskan på Ekebyhov”. Hon var reslig, arbetsam och parant med nyckelknippan rasslande vid sin sida. Johan Ihre var autoritär, pedant och petig och hade åsikter om allt, även om hemmets skötsel.

Vilka jobbade här?

Det var tufft för det unga paret att klara av det stora huset. Till deras hjälp kom en karl som varje morgon pumpade upp vatten i köket och bar in ved. Förutom all matlagning skulle det bakas bröd till mjölkskjutsen som kom varje morgon. Han fick sedan med sig bröd till hästarna som han kunde ge i belöning när de skulle kämpa sig upp för den branta backen i Nockeby.

Men det var fler som arbetade här. Som hjälp anställdes gott om tjänstefolk. En husa och en kokerska till en början. Efter att barnen kom så anställdes också en barnsköterska, en barnfröken, fem jungfrur, en bokhållare och en lappsömmerska!

Innan elen kom hade en av jungfrurna som enda uppgift att putsa alla fotogenlampor. Det fanns en torrtoalett inomhus, men den var bara för föräldrarna och sjuklingar. Alla andra fick gå på utedasset.

Ekerö-Munsö-hembygdsförening.Ekebyhov-CC-BY-ND-NC Anställda Ekebyhov ca 1920. Kökspersonal. Längst th.Anna-Myrman.

Foto: Ekerö-Munsö-hembygdsförening, Ekebyhov-CC-BY-ND-NC. Anställda Ekebyhov ca 1920. Kökspersonal på slottet. Längst till höger Anna Myrman.

Ekerö-Munsö-hembygdsförening, Ekebyhov-CC-BY-ND-NC. Anställda  Ekebyhovs slott ca-1920.

Foto: Ekerö-Munsö-hembygdsförening, Ekebyhov-CC-BY-ND-NC. Anställda Ekebyhovs slott ca1920.

Elektricitet 1919

Så kom elektriciteten och värme till Ekebyhov 1919. Sigrid önskade sig WC istället för ett pärlhalsband och familjen fick toalett och rinnande vatten år 1920. Då var barnen mellan 10-21 år gamla.

Jul som i tv-kalendern?

Julen var en stor högtid på slottet har sonen Holger Ihre berättat i en intervju. På julafton började man med att dansa kring granen. Mamma Sigrid spelade ”Hej tomtegubbar” och andra julsånger och de fyra jungfrurna var med i dansen. Sedan var det julklappsutdelning.

Först till kokerskan, köksan och de två husorna som fick blått och svart tyg i present för att kunna sy sina egna kläder. Efteråt var det julpredikan i stora salongen och sen kom jultomten lufsande i snön från bokskogen. På juldagen åkte hela familjen med släde till Ekerö kyrka på julotta.

Annandagen firades med inbjudna grannar. Det var familjen Kjellbergs med barn från Kärsön, familjen Wallin från Rastaborg som hade fyra barn och Klinckowström, konstnär från Stafsund, med de två döttrarna Tora Dardel och Linde Klinckowström (gift von Rosen).

Trädskola, plantskola, frukt och bär

I början av 1900-talet bestämde Johan att det skulle planteras in ett 100-tal olika inhemska och utländska träslag som skulle bilda grunden till ett arboretum, alltså en ”trädskola” för att studera trädens härdighet och användbarhet i till exempel skogsbruk. Det blev startskottet för den plantskola som Johan startade 1917.

Hela 32 tunnland användes uppdelat på flera områden, som till exempel nuvarande Brygga industriområde och fälten runt slottet.

Nu grundades också en fruktträdgård med 60 000 äppel- och päronträd. I plantskolan såldes enligt anteckningar 256 olika frukt och bärbuskar. Här såldes aprikoser, persikor, vinstockar, krusbär, körsbär, vinbär, hallon, björnhallon, blåbär, jordgubbar och smultron. Här såldes också häckplantor, barr och alléväxter, ett brett sortiment av prydnadsbuskar och rosor. Det fanns två stora växthus där man odlade tomater, gurkor och meloner. I den första stora katalogen från 1920 hittar vi bland annat den egna äppelsorten ”Gylling från Ekebyhof”.

Ekerö-Munsö hembygdsförening, Ekebyhov CC BY-ND-NC. Anställda vid Ekebyhov. Längst till höger förmodligen trädgårdsmästare Gustav Sandberg. Ca 1920.

Foto: Ekerö-Munsö hembygdsförening, Ekebyhov CC BY-ND-NC. Anställda vid Ekebyhov. Längst till höger förmodligen trädgårdsmästare Gustav Sandberg. Ca 1920.

Arbetet med handelsträdgården

Ekebyhovs hade runt 1920 ett 30-tal anställda och vissa bodde i Parkvillan. En av trädgårdsarbetarna anställdes för att ta hand om plantskolans hästar men fick också plocka vinbär och hallon på sommarloven och fick då 10 öre för varje liter.

Det var otroligt mycket jobb med handelsträdgården. Det skulle beskäras, ympas, okuleras odlingar och rensas i rabatter och häckar och klippas buskar. Och all frukt skulle tas om hand. Äppelskörden sorterades och packades i lådor och kartonger för leverans till Klarahallen. Resten av alla äpplen gick till Stockmos Musteri i Stenhamra.

Trädgårdsmästarens son har berättat att Johan Ihre hade ett stort intresse för plantskolan och hela den vackra trädgården. Men han var tydligen också svår att ha och göra med. Hela sex stycken trädgårdsmästare slutade av olika skäl. En av sönerna Ihre berättar att när de plockade körsbär så var de tvungna att vissla hela tiden, för att se till att de inte stoppade bären i munnen...

Lekte barnen Ihre med tjänstefolket?

Trädgårdsmästarens son fick frågan. Det var en otrolig klasskillnad på den tiden, Ihre-barnen lekte man inte med som barn till anställda – dom var ju herremän!

Mycket kan vi känna igen från adventskalendern Mirakel med herrskap, tjänstemän, tiden och dess utveckling. Till och med föreståndaren i adventskalendern heter Agneta (precis som idag).

Ekebyhovs slott är byggnadsminne

1970 blev byggnaden med trädgård och delar av parken byggnadsminne.

Sedan 1983 använder Ekerö kommun slottet för luncher, kurser och konferenser och som ett centrum för kulturaktiviteter i kommunen.

Fler historiska bilder från slottet kan du hitta på Kulturarv Stockholm.

Kulturarv Stockholm, Ekebyhovs slott Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kulturmiljöanalys Ekebyhovs slott Pdf, 10.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Läs mer

  1. Välkommen till vårt härliga slott på en dagens lun...

  2. Kom och testa vår goda lunch här på slottet eller ...

  3. Personalen på Ekebyhovs Slott stöter på många besy...

Hjälpte informationen på den här sidan dig?