Till navigation Till navigation Till innehåll

Natur, naturvård

Vitsippor i motljus.

Vi vill att Ekerö ska ha ett rikt djur- och växtliv. Därför arbetar vi för att bevara våra naturmiljöer och öka den biologiska mångfalden. Vi bevakar även de invasiva arterna och arbetar tillsammans för att minska dem.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald betyder att det finns många olika växter, djur och livsmiljöer i landskapet. Det är viktigt för att naturen ska fungera, till exempel med pollinering, luft- och vattenrening och ett stabilt ekosystem.

Biologisk mångfald i våra gräsytor

För att stärka den biologiska mångfalden i Ekerö har vi tagit fram en särskild strategi för ängsytor. Just nu inventerar vi de gräsytor som ligger på kommunägd mark – med målet att omvandla vissa av dem till blommande ängar. Redan idag finns anlagda ängsytor, bland annat runt aktivitetsytan vid Ekebyhovsdalen och vid Jungfrusund Sjöstad.

Strategi för biologisk mångfald i ängsytor pdf, 17.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Våra olika typer av gräsytor

I den mark som kommunen äger och förvaltar finns flera sorters gräsytor – från prydliga parkytor till blommande ängar och naturpräglade marker. Vi sköter varje yta utifrån platsens behov: vissa ska vara inbjudande för lek och vila, andra ska gynna djur, insekter och växter.

Här ser du de olika typerna av gräsytor vi har, hur de sköts och vanliga frågor.

Denna yta klipps ofta och har höga skötselkrav. Fingräsytan ska utgöra en vacker och prydlig inramning i parker och här är helhetsintrycket viktigt. Den har i första hand ett prydnadsvärde och är inte avsedd för lek, bollspel eller liknande aktiviteter. Sommartid klipps den upp till fyra gånger i månaden.

Karta över fingräsytor i Ekerö kommun. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gräsytan ska fungera för parkaktiviteter som spontan lek, bollspel, solbad etc. Ytan ska vara frodig och se välskött ut. Klipps under sommartid två gånger i månaden. Gräsklipp får ligga kvar och bli näring till gräsmattan.

Karta över bruksgräsytor i Ekerö kommun. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ytor som har som syfte att ge en vacker ört- och gräsväxt. Ängen ger utrymme för många olika växter och djur. Dessa ytor slås en till två gånger per år, efter midsommar. Växterna får ligga kvar i några dagar för att fröa av sig innan materialet avlägsnas för att inte göda marken.

Här har en utredning gjorts som pekar ut prioriterade ytor för ängsmark, och redan idag finns ett antal anlagda ängsytor.

Karta över anlagda ängsytor i Ekerö kommun. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En högvuxen gräsyta är en yta som sköts med en relativt liten resursinsats. Den ska dock inte ha ett ovårdat utseende. Denna yta kan på sikt utvecklas till äng. Kantzoner och eventuellt gångar klipps som bruksgräsyta. Hela ytan klipps en gång varannan månad.

Karta över högväxande gräsytor. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vi ansvarar även för vägrenarna längs de 15 vägar som Ekerö kommun sköter. De flesta av dem slås en gång om året, från mitten av augusti till slutet av september.

Längs gång- och cykelvägar samt vid korsningar i trafikintensiva områden slår vi gräset två gånger per år för att hålla fri sikt. På dessa platser slår vi gräset en extra gång runt midsommar.

Lista över kommunens vägar. Öppnas i nytt fönster.

Karta över vem som ansvarar för vilka vägar inom kommunen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Blir det inte fler fästingar i högt gräs?

Fästingar trivs främst i skog och buskvegetation, men kan finnas även i kortklippta gräsmattor. Hur många fästingar som finns beror mest på hur mycket värddjur (till exempel rådjur och gnagare) som rör sig i området – inte på gräsets höjd.

Vi klipper alltid gångstråk och kanter även i områden med högt gräs, så att du inte behöver gå genom tät vegetation.

Det ser skräpigt ut med högt gräs.

Vi förstår att åsikterna går isär. Det kortklippta gräset har länge varit ett ideal – men idag vet vi att det tyvärr bidrar till förlust av arter. Ängsmark gynnar däremot många viktiga insekter, fåglar och växter.

På platser för aktivitet – som lek eller picknick – klipper vi som vanligt. Men på andra ytor sköter vi gräset på nya sätt för att öka den biologiska mångfalden. För att det ändå ska se ordnat ut klipper vi inramningar och gångar.

När klipps gräset på min gata eller i min park?

Om det är kommunägd mark, beror antalet klippningar på vilken typ av gräsyta det rör sig om. Se ovan beskrivningar om skötsel, och vilka gräsytor kommunen sköter om.

Invasiva arter

Invasiva arter kallas de främmande växter och djur som kommit hit med människan (till exempel från resor) och som konkurrerar ut våra inhemska arter. De kan ställa till stora problem och innebära stor negativ påverkan på naturen, människors hälsa och den biologiska mångfalden.

Här under hittar du information om hur du ska hantera invasiva arter och var du kan rapportera dem.

Det är bra om du rapporterar alla invasiva arter som du hittar. I vår kommun finns till exempel jätteloka, parkslide och sjögull men även andra invasiva arter. Använd länken nedan.

Om du har parkslide och det är en mindre mängd så kan du lägga det i dubbla plastpåsar, knyta ihop dem ordentligt och sedan lägga dem i din soptunna. När sopkärlet töms går det direkt till förbränning så det finns inte någon risk för spridning av frön eller växtdelar.

Om det handlar om större mängder ska det förpackas på samma sätt och sedan köras till Skå återvinningscentral. Släng det i containern för "Möbler och textil", som går till förbränning.

På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer om hur du ska göra för att förhindra spridning och bekämpa dem.

Invasiva arter på Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Rapportera invasiva arter

Om du upptäcker invasiva arter på kommunens mark så är det bra om du anmäler det. Du kan också rapportera in invasiva växter och djur till Artdatabanken (SLU).

Genom att rapportera in dina fynd hjälper du Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten i arbetet med att bekämpa invasiva arter.

Rapportera invasiva arter på Artdatabanken (SLU) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allemansrätten

Allemansrätten är fantastisk och ger oss alla möjlighet att röra oss fritt i naturen, oavsett vem som äger marken. Det innebär att vi alla måste ta ansvar för natur- och djurliv samt visa hänsyn under våra besök och aktiviteter i naturen.

Inte störa – inte förstöra!

Tänk på att du inte får:

  • bryta av grenar eller kvistar
  • skräpa ner
  • störa dem som bor i området
  • gå in på planteringar eller växande gröda. Att gå på åkermark
    är bara tillåtet under vintern, när marken är frusen.
  • gå i hagar där det går betande djur, om det inte finns grindar och du går på en vandringsled.

Men du får plocka svamp och bär!

Om du vill läsa mer om allemansrätten rekommenderar vi att du besöker Naturvårdsverket.

Där beskriver myndigheten hur den tolkar allemansrätten i samband med aktiviteter i naturen. Tänk på att det inte handlar om några exakta regler – du måste alltid ta hänsyn till förhållandena just på den plats där du är.

Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer information inom området

  1. En bild från Mälaren, en hand som tar på vattnet.
    Sjöar och vattendrag

    Mälaren, Snorran och Igelviken. På Ekerö är du ald...

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Senast uppdaterad: